Flera stereoförstärkare har en A och B-utgång för högtalare. Tanken med detta är att man kan ha två par högtalare inkopplade för att ge ljud i två rum, men inte samtidigt. Har man två par inkopplade samtidigt så ser förstärkaren detta som en parallell last där impedansen halveras. Vid vissa multiroom-installationer så vill man ha en förstärkare som fördelar ljudet till minst två rum, oftast fler än så. Då är högtalarväxeln en nödvändig ingrediens! Du kopplar då högtalarkabeln från förstärkarens A-utgång och in i växeln, för att sedan dra kablar till respektive högtalarpar.
Om en tillverkare anger att deras högtalare har en impedans på 8 Ohm, så är det lätt att tänka att det kommer funka felfritt då den parallella lasten blir 4 Ohm med två par högtalare. Men när en högtalartillverkare anger impedansen så är den nominell, alltså genomsnittlig. En högtalare som nominellt har en impedans på 8 Ohm kan lika gärna falla ner till 3.7 Ohm i ett visst frekvensområde. Om man då kopplar in två par så är impedansen nere på 1.85 Ohm. Något som gör att de flesta förstärkare tackar för sig. Med högtalarväxeln så förblir den lägsta impedansen 3.7 Ohm - även om du skulle ha fyra par inkopplade - och det minimerar risken att något går snett.
Det kan vara mer värt att investera i en högtalarväxel och undvika en mer kostsam serviceåtgärd som inte täcks på garantin!