I vår guide om en förstärkares strömkapacitet förklarar vi varför det ljudmässigt kan skilja mellan två förstärkare som på pappret har samma angivna uteffekt. Man kan mäta efter olika normer. En Watt är alltid en Watt men det är skillnad på hur förstärkare kan leverera strömkapacitet, som man mäter i Ampere.
Att bygga en förstärkare med en mer tilltagen strömförsörjning - och hög kvalitet på komponenterna - är en väldigt kostsam historia. Det kräver en dimensionerad transformator, en stor kondensatorbank och ett gäng utgångstransistorer för att konstant kunna leverera bra med kräm till högtalarna.
Tar man en titt inuti en stereoförstärkare så är denna rätt simpel i en direkt jämförelse med en hemmabioförstärkare. Här finner vi en transformator som ska leverera ström till två slutstegskanaler för att återge stereoljud till ett par högtalare. Tar vi en titt i en hembioförstärkare så är tillverkarnas instegsmodeller utrustade med fem slutstegskanaler för att kunna driva en högtalar-setup beståendes av ett par fronthögtalare, en centerhögtalare samt ett par surroundhögtalare. Kommer vi upp i utbudet så finns det sju slutstegskanaler för ett extra par surrondhögtalare (surround back) eller för att öka upplevelsen i höjdled med ett par Dolby Atmos-högtalare. Hamnar vi i prisklassen från 10.000 kronor och uppåt så vill de japanska tillverkarna gärna locka med nio slutstegskanaler för att exempelvis kunna bygga sitt bioljud med Dolby Atmos både fram och bak, ett så kallat 5.1.4 system.
Ska man ha samma komponentkvalitet över hemmabioförstärkarens nio kanaler som man har över stereoförstärkarens två, så inser nog de flesta att de kommer att hamna i två helt olika prisklasser.
Vi tar en titt inuti två modeller som båda ligger i samma prisklass runt 14.000 kronor.
Så här ser en Marantz SR6014 ut när man lyfter på locket. Detta är en 9-kanalig hemmabioförstärkare med en angiven effekt på 185 Watt/kanal. Konstruktionen väger totalt 12.8 kg.
Så här ser en Vincent SP-331 ut när man lyfter på locket. Detta är ett 2-kanals slutsteg med en angiven effekt på 150 Watt/kanal. Konstruktionen väger totalt 19 kg.
Varför går man då så här?
Konkurrensen på marknaden är stenhård och i huvudsak de japanska tillverkarna strävar efter att kunna erbjuda de senaste funktionerna i sina hemmabioförstärkare, locka med ett attraktivt pris och samtidigt gärna öka antalet slutstegskanaler för Dolby Atmos. Som vi har berättat i vår guide om strömkapacitet så är specifikationerna oftast missvisande, där man på pappret redan på instegsmodellerna kan få uteffekter på över 100 Watt/kanal.
Men visst låter som att man får fantastiskt mycket effekt för pengarna, och det får man. Men det är i bekostnad av ljudkvalitet och strömkapaciteten. Man kan helt enkelt inte få hästkrafterna som finns i Audis toppmodell i en överkomligare modell för halva priset.
En fabrikant har helt enkelt sina tillverkningskostnader, och kan inte trolla med vare sig komponentkvaliteten eller strömförsörjningen, om man satt en specifik budget för produkten. En bioförstärkare kommer helt enkelt aldrig att låta lika bra som en stereoförstärkare i samma prisklass. Ska de spela på samma villkor så måste transformatorns kapacitet i sådana fall alltså vara flera gånger så stor om den skall kunna försörja alla kanalerna på samma sätt. I verkligheten är inte så fallet. Varför? Man måste helt enkelt ta till kompromisser för att priset ska vara attraktivt. En rejält tilltagen transformator och många slutstegskanaler med stora kylflänsar är kostnader som gör att man inte kan följa den budgetmall man satt.
I en bioförstärkare så har man alltså främst tagit till kompromisser vad gäller slutstegsdelen. Alltså kommer förstegssektionen - där processorbehandlingen och volymregleringen sköts - hålla en högre kvalitet och har man pre out så kan man då dra signalen direkt till ett externt slutsteg. På så sätt får man med volymregleringen och man höjer både ljudkvaliteten och uteffekten i sitt system. Valet av slutsteg beror på vilken hemmabioförstärkare och villka högtalare du har, samt hur du avser att spela med ditt system.
De kanalerna som är mest effekthungriga är fronthögtalarna, som får arbeta mest i det energikrävande basregistret, och som dessutom står för den viktiga musiklyssningen, där många uppskattar en högre ljudkvalitet. Ett grundläggande krav är alltså att bioförstärkaren har ”front pre out”. I en sådan konfiguration kommer alltså ett externt stereo-slutsteg att avlasta bioförstärkaren, som då i sin tur kan leverera mer av sin kapacitet till de övriga högtalargrupperna.
Ett mer välbyggt slutsteg får både högre strömkapacitet (Ampere) men även ett högre dämpfaktor-värde, vilket innebär högre kontroll på högtalarnas konrörelser. När en förstärkare skickar ut en impuls till talspolen så sätts konen i rörelse. När konen börjat att slå utåt så skall förstärkaren snabbt "suga" tillbaka den. Högre dämpfaktor ger en mer stram, tight och dynamisk spelstil med väldigt låg distorsion.
Det är väldigt få tillverkare som anger dämpfaktorn i sina konstruktioner och i många av fallen så finns det en anledning. Rotel har sedan starten på 1960-talet skapat sig ett aktat namn på marknaden. Dels för sina extremt strömstarka förstärkare, men dels också för sin exemplariska driftsäkerhet med en livslängd långt över genomsnittet.
Som ett par exempel så lyfter vi fram två av deras slutsteg för stereobruk i samma serie, för att snabbt kunna visa skillnaden. 
Så här ser Rotel RB-1552 mkII ut när man lyfter på locket. Detta är ett 2-kanals slutsteg med en angiven effekt på 130 Watt/kanal i 8 Ohm, mätt med båda kanalerna i drift samtidigt genom hela frekvensregistret och med en extremt liten distorsionsmängd på 0.03 %. Dämpfaktorn är angiven på 450. Konstruktionen väger totalt 12.4 kg och prisbilden är 9.000 kronor.
Så här ser storebror Rotel RB-1582 mkII ut när man lyfter på locket. Detta är också ett 2-kanals slutsteg men nu med en angiven effekt på 200 Watt/kanal i 8 Ohm, mätt efter samma norm. För extrapengarna ser vi att vi får en mer tilltagen konstruktion och här har man angivit dämpfaktorn på 800. Hela 10 stycken bipolära utgångstransistorer ger ett ljud som slår både hårt och snabbt! Konstruktionen väger totalt 17.6 kg och prisbilden är 15.000 kronor.
Är man beredd att betala mer så får man alltså vad man betalar för. Vilken nivå man behöver landa på beror på förutsättningarna i systemet.
Glöm sedan inte det viktiga tillbehören, främst i form av ljudförbättrande kablar. När man hakar på ett externt slutsteg så behöver du en kvalitativ signalkabel mellan enheterna. Likaså är det av vikt att ha en bra högtalarkabel som att musikens alla detaljer når de inkopplade högtalarna.
Behöver du guidning i området, så tveka inte att kontakta oss på telefon eller mail.